Nylands Fiskarförbund utförde NyAlg projektet under 2023 med marinbiolog Sofia Franklin som projektledare. Projektet finansierades av Europeiska havs- och fiskerifonden EHFF.

Vattenbruk av alger är en relativt ny sektor i Finland. 

Syftet med projektet var att ta fram information om alger och algodling i nyländska vatten och undersöka om det är ett ekonomiskt hållbart och attraktivt alternativ för yrkesfiskare i området som komplement till andra inkomstkällor.

NyAlgs mål var att sprida insamlad information om alger och algodling till kommersiella fiskare, kustbor och allmänheten för att öka kunskap och intresse för alger. 

Bakgrund till projektet

Det finns en mängd olika användningsområden för alger t.ex. inom livsmedels-, jordbruks-, kosmetika- och förpackningsindustrin. Förutom deras främjande effekter för klimat och miljö är alger också utmärkta som mänsklig föda. De är mycket näringsrika och innehåller protein, mineraler (t.ex. jod), fibrer, olika vitaminer (A, B, C) och metaller (järn, koppar, mangan och kalcium).

Det finns biologiska förutsättningar i södra Finland för brunalgen blåstång (Fucus vesiculosus), och grönalgen rörhinna (Ulva intestinalis). Båda är ätliga. 

Tarmalg (Ulva intestinalis)

Grönalgerna tarmalg (rörhinna) (Ulva intestinalis) kan konsumeras. Den växer i Finland och den odlas i sydostliga Sverige i Kivik av ett byalag (Kivik Tång). Förutsättningarna för algodling där är mer lik Finlands än odlingarna på västkusten i Sverige. Projektet besökte Kivik i maj när odlingen startat. 

Tarmalg testas att odlas i laboratorium-miljö av finska Nemo Seafarms och är ännu så länge i utvecklingsstadiet. Den är snabbväxande och är fullvuxen på två till tre veckor under vår- och sommarsäsong samt innehåller väldigt mycket proteiner. 

Blåstång (Fucus vesiculosus)

Blåstång (Fucus vesiculosus) har en mycket viktig roll i ekosystemet genom att utgöra föda för betare, livsmiljöer såsom, rekryteringsplats till fisk och skyddsplats för andra alger eller marina organismer. I Östersjön förekommer den i stora tångskogar. Man har också hittat blåstång i flytande populationer. Blåstång är mycket näringsrik och innehåller vitaminer (B, E), mineraler (magnesium, järn, kalcium, kalium, jod, fosfor), proteiner, kolhydrater, fibrer, antioxidanter, polyfenoler och alginater. Därmed har den flera användningsområden t.ex. som livsmedel, djurfoder, medicin, kosmetika och gödsel. Historiskt har blåstång samlats in av jordbrukare som spridit ilandfluten tång på sina åkrar, vilket var väldigt fördelaktigt innan konstgödsel fanns att tillgå. 

Intresse för alger

Kontakt med kommersiella fiskare i Nyland genom projektet har visat att det finns ett visst intresse, men det behövs fortsatt stöd och kunskap för de att ska kunna starta en odling av t.ex. tarmalg eller samla in ilandfluten tång. 

En frågeundersökning bland restauranger i Helsingfors visar att alger är en intressant råvara bland kockar som i nuläget mest använder asiatiska alger på sina menyer. 

Fältbesök i Sibbo skärgård

Det genomfördes två fältbesök i Sibbo skärgård för att utforska algtillgången och att skörda dem. Det första i maj erbjöd fin blåstång med flera exemplar med förökningsknopparna kvar som kan konsumeras. Det fanns också tarmalg i hällkar som plockades. Under det andra tillfället i augusti var det mycket påväxt på blåstången och var inte lämplig att skörda. Däremot fanns det fortfarande fina populationer av tarmalger i hällkaren. 

Algseminarium

På Brändö Casino, Helsingfors hölls 11 september ett algseminarium för att sprida information om alger och projektet NyAlg med dess resultat. I seminariet deltog 45 personer och det var även uppmärksammat av Svenska Yle som publicerade ett reportage 19 september om alger. Det var föredragshållare från frivilligorganisationen Marthaförbundet och företagen Origin by Ocean och Under Ytan – alla viktiga alg-aktörer i Finland. Deltagarna bjöds på kanapéer som innehöll tarmalg och blåstång som köksmästaren och kocken Jarkko Nieminen hade tillagat. 

NyAlg projektet har varit framgångsrikt med avseende på insamlandet av information och spridning av projektets resultat. Algodling är mer utvecklad i Danmark, Norge och Sverige, men har en stor potential även i Finland. Det finns mycket som man kan lära sig av dessa länder både vad gäller odlingstekniker, lagstiftning och förädling/användning av alger. Det innebär att man kan undvika misstag och långsamma processer, samtidigt som man måste komma ihåg att de lokala förutsättningarna har störst betydelse (t.ex. lägre salthalt, längre vinter, högre näringstillgång, mer känsligt för klimatförändringar).